Ädelträ räknas oftas som de träslagen man använder för finsnickeri och inkluderar bl.a. ek, bok och ask. De är de mest energirika träslagen och det beror till stor del på sin täta struktur. Ek är, av de tidigare nämnda, det vanligaste att elda med men inte lika vanligt som barr och björk. Eken bör torka åtminstone något år innan det eldas då det innehåller en del garvsyra som kan orsaka sot. Ek brinner långsamt men det bränner snabbt i plånboken.
Ek är som sagt tätt och därmed hårt vilket gör att det kan vara svårt att klyva. De har dock raka fibrer så se bara till att ta i rejält så löser det sig.
Gran och tall är de näst mest använda trädslagen för att elda. De har ett lite lägre energiinnehåll än björk varav tallen är lite bättre än granen. Har man en öppen kamin kanske man vill undvika dessa sorter då de kan sprätta och smälla mer än en dimmig morgon i Lützen. Gran och tall brinner snabbt och kan vara bra att tända med men man vill undvika att enbart elda snabbt då mycket av värmen riskerar att försvinna ut genom skorstenen.
Gran är oftast ganska knotig p.g.a. alla grenar som växer på stammen vilket leder till att fibrerna kan gå lite hur som helst. Det kan vara svårt och har du otur klyver du bara ditt smalben. Tall är rakare och det växer inte lika många grenar på tall förutom i kronan vilket gör det enklare att klyva. Men oavsett hur bra kluvet något är brinner det mesta (om man stänker på lite 2-takt från sågen bara).
Björk är ett av de vanligaste och mest eftertraktade träslagen att elda. Det brinner med en klar låga och sprätter inte som tall och gran kan göra. Energiinnehållet är också relativt högt men inte rikgtigt lika högt som ek.
Björk är enkelt att klyva såvida man klyver med rätt sida av yxan. Det är inte särskilt knotigt eller massivt och fibrerna brukar vara raka. Vissa klabbar av björk kallar vi för smörbitar just p.g.a. dess färg och mjukhet. De är extremt lätta att klyva och jag fick höra av någon som fick höra av någon att hans moster klöv en smörbit genom att bara titta på den.
Denna text är skriven av RFSU.